Vad är egentligen NLP och vad kan det användas till?
Begreppet NLP, Neurolingvistisk programmering, myntades 1972 av två amerikaner vid University of California, Richard Bandler som studerade psykologi och John Grinder som var professor i lingvistik. Tillsammans började de skapa en manual för hur vi människor beter oss och hur vi kommunicerar med varandra. De studerade bland annat flera framgångsrika psykologer och terapeuter och analyserade hur dessa personer använde språket för att faktiskt nå fram till människor och få ett önskat resultat.
Genom sitt arbete fann de många av koderna till lyckad mänsklig kommunikation och döpte sedan manualen de skrev till Neurolingvistisk programmering. Neuro står för våra sinnenoch hur vi filtrerar information när vi talar och lyssnar. Lingvistisk står för vår användning av språket när vi kommunicerar med både andra och oss själva, och programmering handlar om våra mönster, vad som styr oss när vi lyckas eller misslyckas och hur vi kan programmera om dessa mönster för att uppnå ett bättre resultat.
En central del av NLP är alltså att studera personer som verkligen lyckats med något, hitta deras strategi och översätta den till en praktisk modell som andra kan ta efter. Som NLP:are kan man använda sig av färdiga modeller, till exempel Walt Disneys strategi för hur man blir mer kreativ och får nya idéer. Men man kan också lära sig att själv anamma de metoder som personer som lyckats med något man vill uppnå använt.
Man kan bland annat titta på hur andra framgångsrikt använt språket och utifrån detta ta fram enkla modeller över vilken typ av frågor man ska ställa eller vilka ord som passar bäst att använda. Språket är en stor del av NLP, och genom att bli mer medveten om hur mananvänder språket kan man bättre anpassa det efter det man vill uppnå med kommunikationen.
Hur ska man använda språket för att ge konstruktiv kritik? För att få någon att själv inse att denne är inne på fel spår? Eller för att uppnå det man vill? Här kan man välja bland många olika strategier som andra redan har definierat.
Man kan exempelvis använda familjeterapeuten Virginia Satirs modell och fråga sig ner genom någons filter av generaliseringar, utelämnanden och förvrängningar, för att förstå vad denne verkligen menar - och få denne att själv inse det. Eller så kan man göra som hypnotisören Milton Erickson och ge uppmaningar på ett så vagt sätt att den uppmanade nästan tror att han kom på det själv.
Inom NLP:n tittar man också på saker som vilka primärsystem olika människor har, det vill säga om någon framförallt använder sig av synen, känseln eller hörseln. Detta påverkar både hur man talar och hur man förstår andra, samt att vi lättast kommunicerar med dem som använder samma primärsystem som oss själva. En visuell person uttrycker sig ofta med fraser som ”jag ser hur du tänker”, de lär sig genom att skapa bilder i huvudet och förstår bäst med hjälp av översiktsbilder och mindmaps.
En auditiv person ”hör vad du säger”, lyssnar gärna på föredrag och lär sig bäst genom att läsa högt för sig själv. Kinestetikern, som främst använder sig av känseln, kan tycka att något ”känns rätt”, vill gärna pyssla med händerna om de måste lyssna länge och beskriver ett hus som ”mysigt” snarare än ”gult”.
Kännedom om dessa personlighetstyper kan vara ett sätt att hitta nyckeln till kommunikation med någon som man normalt tycker är svår att förstå. Man kan också nå fler människor om man har alla tre typerna i åtanke när man håller ett föredrag eller ett möte.
Men det är inte bara orden vi använder som har betydelse i vår kommunikation, den viktigaste delen är kroppsspråket. Med hjälp av det kan vi lära oss att skapa rapport som ger en känsla av samhörighet, och vi kan lära oss att kalibrera andra, vilket innebär att studera små detaljer som hudens färgskiftningar, ögonens rörelser och hur man gestikulerar med händerna. På så vis kan vi bli bättre på att avgöra vad någon egentligen tycker och känner i en situation och huruvida denne talar sanning eller inte.
En annan stor del av NLP är självkännedom och personlig utveckling. Att lära sig förstå vilka filter man ser världen igenom och vilken karta man har, det vill säga den inre bild man uppfattar som ”verkligheten” men som kan se helt olika ut hos olika personer. När man förstår varför man gör som man gör, reagerar som man gör och försätter sig i sina olika tillstånd kan man lättare skapa eventuella förändringar. Man kan också bli bättre på att definiera sina mål och vägen dit.
Här har språket återigen en stor roll, bland annat i hur vi formulerar målen och hur vi talar till oss själva. Men det handlar också om att sätta upp mål som är ekologiska, vilket innebär att de är genomgående bra för både oss själva och andra. Allt för ofta händer det att vi sätter upp mål som vi inte vill nå fullt ut eftersom resultatet även skulle föra med sig negativa effekter för oss själva eller för någon i vår omgivning. När vi kan sätta upp bra mål och komma fram till hur vi ska ta oss dit och vilka resurser vi behöver är halva jobbet gjort, och vi har stora chanser att nå fram dit vi vill.
En av NLP:s grundare har sagt att han valde det diffusa namnet ”neurolingvistisk programmering” för att varje person skulle kunna använda NLP på det sätt som passar just dem bäst. Därför används NLP idag av många olika människor inom olika områden där ledarskap och kommunikation är viktiga ingredienser, och varje utövare tycks ha sin egen definition av vad NLP är.
Men grunden är alltid övningar, tekniker och praktiska modeller för att skapaförändring, nå sina mål eller bli en bättre kommunikatör. Teknikerna är som recept att följa i olika steg och där ordningen är avgörande för resultatet.
Ett exempel på en sådan teknik är NÖHR-modellen som äranvändbar vid förändring.
NÖHR – MODELLEN
Förändring är en resa från den nuvarande situationen som du inte är fullt nöjd med till ett önskat tillstånd (=mål). För att göra den resan behöver du resurser. Resurser kan vara mentala strategier, språk, fysiologi, känslotillstånd, övertygelser och värderingar.
Nuvarande tillstånd + resurser = önskat tillstånd
Ibland är vi inte medvetna om vilka resurser vi behöver för att nå det önskade tillståndet. Då är följande fråga klargörande:
”Vad är det som hindrar dig från att uppnå det önskade tillståndet?”
1) Bestäm dig för ett område du vill utforska, ett resultat du vill uppnå.
2) Lägg ut lappar på golvet i ordningen N-Ö-H-R
3) Ställ dig på N. Identifiera nuläget. Var är du? Hur är det?
4) Kliv över till Ö. Identifiera önskeläget. Vart vill du komma? Vad vill du uppnå?
5) Kliv över till H. Vad har hindrat dig? Stanna bara kort här.
6) Kliv över till R. Din skattkammare av resurser! Plocka för dig och identifiera alla härliga resurser. Vad behöver du för att kunna nå ditt önskeläge? Identifiera resurserna.
7) Kliv åt sidan och ändra lapparna till att ligga N-R-Ö.
8) ”H”-lappen lägger du åt sidan, där du tycker den ska vara (i papperskorgen kanske?)
9) Kliv så in i N, kliv över i R, och sedan över till Ö. Ta detta som en lugn och saklig promenad. Njut nu av att vara i Ö.
10) Ta ett steg till, förbi Ö, ut på golvet. Vänd dig om och titta bakåt. Vad innebär detta?
Detta blir totalt en modell som du kommer att kunna använda med stor framgång.
Lycka till med träningen!!
Carina Juserius
Utbildare, Tränare, MetaCoach, på Kompus Kompetensträning
2019-11-01