Vad utmärker en bra projektledare? - Dags för sommarreflektion
Vi som arbetar i, studerar och reflekterar över projektverksamhet har säkert likartade svar på frågan i rubriken: en bra projektledare har relations- såväl som strukturkompetens; en förmåga att se helheten, att sätta projektmålet i ett större perspektiv och kan förmedla allt detta till projektets medlemmar. Men utan konkreta exempel på hur detta omsätts i praktisk handling riskerar beskrivningarna att bli tomma. Vad betyder de i praktiken? Hur GÖR man när man utövar ’relationskompetens’? Vilka handlingar utför man egentligen när man uppvisar ’godstrukturkompetens’?
Ett sätt att utveckla kunskap om god praktik är att titta på andra projektledare som kan fungera som förebilder. Du som läser detta har säkert egna exempel på goda projektledare. Vill du få ytterligare inspiration kan du vända dig till boken ”Projektledarskap”. Här får du stifta bekantskap med några av pristagarna av Årets Projektledare 1995-2012. Birger Höök, projektchef för Trängelskatteförsöket i Stockholm på Vägverket, Maria Forss, Svenska Scoutrådet, som var projektledare för World Scout Jamboree 2011, och Martin Österdahl, SVT, som var projektledare för Eurovision Song Contest i Malmö 2013 är bara några av de du får möta i boken. De och de andra pristagarna delar med sig av sina reflektioner kring vad som utmärker gott projektledarskap, och gör därmed boken till intressant läsning för alla oss projektintresserade.
Men intressant läsning är en sak. Att verkligen förändra sitt eget beteende är en annan. Hur gör man det?
Den amerikanska filosofen och professorn Donald Schön (1930-1997), som både hann jobba på en stor amerikansk konsultfirma och på det prestigefyllda universitetet MIT under sin karriär, hävdade att nyckeln till ett förändrat beteende vad gäller ens professionella utövande är reflektion. Hans bok ”Den reflekterande praktikern” är en klassiker för alla som vill förstå hur man förändrar och utvecklar sitt beteende genom att reflektera över vad man gör. I den tid vi lever, där vi hela tiden översköljs av stora mängder information genom att vi befinner oss ”on-live” i en ”infosfär”, som filosofen Luciano Floridi uttrycker det, verkar djupare reflektion vara en bristvara. Vi skummar snabbt igenom ett nyhetsflöde och går raskt vidare till nästa informationskanal. Vi har vant oss vid att slänga iväg snabba kommentarer i sms och chattar, och vi förväntar oss lika kvicka svar. Våra tankar blir lätt lika flyktiga som den information som vi tar del av och själva skapar.
Men för att utvecklas som praktiker behöver man stanna upp och ta en paus från det flyktiga. Man behöver ta tid, sätta sig ner och reflektera över sig själv och sitt eget beteende; gärna genom att sätta det man själv gör i kontrast mot hur andra gör. Frågor att ställa sig är till exempel: "Hur gör de och hur gör jag?", "Vad kan jag göra för att göra annorlunda?"
’Det är inte helt lätt att ta en sådan paus – särskilt inte när man, som många projektledare, är van vid ett högt tempo och att fatta snabba beslut. Kanske erbjuder emellertid sommaren ett tillfälle för reflektion? Oavsett om du är ledig heller ej kanske tempot i ditt (eller dina) projekt avtar lite framåt juli, när många går på semester?
Jag hoppas att du inte bara får goda möjligheter till vila och återhämtning i sommar, utan att du också får möjlighet att stanna upp och reflektera, så att du kan återvända till ditt projekt efter sommaren, med nya insikter om vad DU tycker utmärker en bra projektledare; insikter som du förmår att omsätta i praktisk handling.
Glad sommar!
Anette Hallin
Docent i företagsekonomi vid Mälardalens högskola
anette.hallin@mdh.se
För dig som vill ha något att läsa i hängmattan i sommar:
Floridi, Luciano (2013): “The 4 th Revolution. How the infosphere is reshaping human reality”,Oxford university press: Oxford.
Schön, Donald (1983): ” The Reflective Practitioner: How professionals think in action”,Temple Smith: London.
Wenell, Torbjörn (2014): ”Projektledarskap”, Studentlitteratur: Lund.
Återkommande krönika inom området forskning & akademi
Anette Hallin, docent i företagsekonomi vid Mälardalens högskola, är vår återkommande krönikör på området forskning & akademi.
2018-07-04