Till startsida

Framsteg kommer genom projekt

Möt vinnaren av PMI Fellow Award 2016, Dr. Ralf Müller. Nyligen tilldelades Dr. Ralf Müller ”the PMI Fellow Institute Award 2016” vid den globala kongressen i San Diego, USA. Johan Persson från PMI Sverige passade på att komma ikapp med vinnaren för att lära sig mer om honom och hans senaste forskning.

SKRIBENT: Johan Persson

[Article Available for Download in English Here]

[J.P.] – Vad var din första kontakt med PMI?

[R.M.] – I början av 1990-talet arbetade jag, för NCR Corporations tyska dotterbolag, på en avdelning som hanterade större konton. Vi var runt 10-15 projektledare och vår avdelningschef arbetade hårt på att förbättra projektlednings-förmågan för oss som avdelning.

Efter en av sina resor till vårt huvudkontor i USA kom han tillbaka och sa; jag har hört talas om en organisation som heter Project Management Institute. De gör precis det vi vill göra. De har en ambition att utveckla standarder för projektledning och vill även erbjuda certifieringar.

Det var precis vad vi eftersträvade inom vår avdelning, så det var exakt i linje med våra intentioner; att förbättra och standardisera sättet att genomföra projekt på. Det var utgångspunkten.

[J.P.] – Hur var läget inom PMI Sverige när du flyttade till Malmö?

[RM] – När jag flyttade till Sverige år 2000 hade jag hört att det fanns ett chapter i Stockholm, men vid den tiden bedrevs det bara verksamhet i huvudstadsområdet. Jag kontaktade PMI Sverige och fick svaret att jag var välkommen att bli medlem, fast än det inte fanns någon verksamhet i södra Sverige.

Gruppen i Malmö bildades ett par år senare. Jag gick med, men var inte särskilt aktiv. Jag deltog i styrgruppsmöten, gav presentationer och rapporterade om mina forskningsstudier, men jag tog inte en ledande roll som sådan. Till en början hade det att göra med språket, men även med hur mycket tid jag kunde lägga på mina PMI-relaterade aktiviteter.

[J.P.] – Med tanke på din långa erfarenhet av projektledning och ledarskap. På vilket sätt skulle du säga att projektledning är relevant för industrier och institutioner år 2016?

[R.M.] – Relevansen kommer ur ett behov att anpassa ledningen av de aktuella aktiviteterna. Med andra ord; nu för tiden levererar vi bara skräddarsydda produkter. Tittar vi på en majoritet av industrins produktion så levererar vi inte standardprodukter.

Skall vi leverera skräddarsydda produkter måste vi anpassa projektledningen för att kunna skapa dessa produkter. Det är här projektledningen kommer in i bilden.

Låt oss säga att vi har en produkt eller tjänst, som vi vill leverera, men som måste anpassas till kunden. Då justerar vi processerna, kontrollstrukturerna och planeringen till de särskilda förutsättningarna som de skräddarsydda produkterna kräver. Det är det vi gör inom projektledning.

[J.P.] – Idag pågår en hel del diskussioner om digital transformation, Industri 4.0 och liknande ämnen. Känner du att industrin är tillräckligt mogen och redo att arbeta fullt ut med skräddarsydd projektledning?

[RM] – Till en viss del. Jag tror inte att vi kan generalisera och säga att branschen är 100 procent redo. Förmodligen kommer det aldrig att bli fallet och det kan vara bra så. Å andra sidan, framsteg som sådant kommer genom projekt. Det är här vi måste anpassa våra produktionsmetoder vilket betyder projektledning. En projektledare representerar ett företag som levererar en produkt. I och med detta behöver projektledarens arbetssätt skräddarsys oavsett vilken produkt det gäller.

Jag tror att vi kommer att se fler och fler specialiseringar. Projektledningsområdet kommer att bli mer och mer diversifierat. På senare år har vi sett en diversifiering inom agile, vi har också sett det i open source-projekt vilka skiljer sig väsentligt från byggnads- eller ingenjörsprojekt i traditionella miljöer.

Jag tror att landskapet kommer att bli mer och mer diversifierat under de kommande åren. Projektledning kommer att skräddarsys till särskilda omständigheter. Även den gamla idén att ITprojektledning skiljer sig från bygg kommer förmodligen att övervinnas av frågan; av vilken natur är produkten som vi behöver leverera? Detta innebär att en typ av produkt kommer att behöva en viss typ av projektledning och en annan produkt annan. Det kommer inte längre att vara industriberoende utan beroende av egenskaperna för leveransen.

[J.P.] – Hur skulle du beskriva ditt nuvarande forskningsområde?

[R.M.] – Jag har två huvudsakliga forskningsområden. Det ena är styrningen av projekt, program och portföljer. Det andra är ledarskap. För närvarande finansierar PMI en studie om balanserat ledarskap (Balanced Leadership). Det är frågan om; ”När skiftar ledarskapet i ett projekt från projektledaren till en gruppmedlem och när skiftar det tillbaka?¨.

Vi försöker identifiera den process som används av projektledare: Att ta reda på vem i teamet som kan svara på vilken fråga, vem som är pålitlig och vem kan jag lita på att ta ledningen över teamet inom områden där jag inte har tillräcklig kunskap?

När de väl har identifierats; hur skall urvalet ske och hur skall de presenteras som tillfälliga ledare för teamet? Hur skall ledarskapet överlämnas till dem? Hur skall de bedriva sitt arbete tillsammans med team-medlemmarna och hur skall ledarskapet sedan lämnas tillbaka till projektledaren? Vi kallar detta balanserat ledarskap (Balanced Leadership); balansen mellan den projektledarens vertikala ledarskap och teamets horisontella.

[J.P.] – Skulle du säga att ledarskap är viktigare än någonsin inom projektledning?

[R.M.] – Ja, ledarskap växer klart i betydelse. I projekt är det minst lika viktigt som styrning. Generellt sett finns det flera studier som visar på att de mjuka faktorerna har större inflytande på ett projekts framgång än de hårda faktorerna.

En av mina studier på ledarskapskompetens inom projektledning, och dess inflytande på projektframgång, visade att en ledarskapsrelaterad framgångsfaktor är projektledarens personlighet. I genomsnitt stod den för 9 % av projektets framgång. I framgångsrika ingenjörs- och byggprojekt, där projektets framgång kunde spåras tillbaka till projektledarens personlighet som en framgångsfaktor, gick den upp till 43 % (inom IT 21 % och i förändringsprojekt 17 %).

[J.P.] – Vad ser du som de viktigaste framtida trenderna inom projektledning?

[R.M.] – En viktig trend är att projektledning blir ett större konkurrensmedel än det var förr. Förmågan att leverera projekt framgångsrikt kommer att bli ett starkare kriterium i marknadsföringen av bolagets produkter och tjänster. Det leder till frågan; Hur kan vi vara konkurrenskraftiga på marknaden? Vid horisonten ser jag ser en nödvändighet som ännu inte är helt uppfylld av parterna. Det är en starkare integrering av utövare och akademiker inom projektledning.

Tittar man på hur vi skriver standarder inom PMI idag så är det arbetet, till 99 procent, gjort av utövare. Det finns mycket få influenser från akademiker. Ifall du läser akademiska tidskrifter om projektledning så ser du många lösningar på de problem som utövare har, men tyvärr talar dessa två grupper inte med varandra. Åtminstone inte i tillräckligt hög utsträckning.

Jag ser ett behov av att dessa två grupper går samman, för att gemensamt arbeta på att lösa problem och skräddarsy projektledning till behoven hos produkten. På så sätt kan företag och kanske till och med hela vår profession, som projektledare, bli mer konkurrenskraftiga i framtiden.

 

Biografi

Dr. Ralf Müller [Född 1957] är professor i Project Management vid BI Norwegian Business School och deras tidigare Associate Dean för BI-Fudans MBA-program i Kina. Han är också en Associated Member av the Project Management Research Chair vid the School of Management, University of Quebec i Montreal, Adjunct Professor vid SKEMA Business School i Frankrike och Visiting faculty member vid Tias Business School / Tilburg University, Nederländerna samt vid flera andra universitet världen över. Tidigare har han även varit professor i företagsekonomi vid Umeå universitet (2002- 2012).

Ralf Müller fick sin Doctor of Business Administration (DBA) på Henley Management College / Brunel University i Storbritannien och sin MBA från Herriot-Watt University i Edinburgh, Storbritannien. Några av de många utmärkelser Dr. Müller har fått är till exempel 2015 PMI Research Achievement Award (Life Time Achievement Award) och 2012 IPMA Research Award. Innan han kom till den akademiska världen tillbringade Dr. Müller 25 år inom industrin. Där arbetade han i 47 olika länder med att förbättra projektledning inom stora organisationer och regeringar. Han bidrog även till ”PMI-standards for Organizational Project Management Maturity (OPM3)”, samt med program- och portföljhantering.

Om priset

I korthet tilldelas erkännandet till en person som har gjort betydande och kontinuerliga bidrag till PMI under minst tio (10) år i följd. Mottagaren skall också ha bidragit betydande till projektledarprofessionen. Bidragen skall vara av globalt värde, vilket gynnar den globala projektledningen.

Några snabba fakta

Dr. Ralf Müller var del av en grupp bestående av tre personer som grundade PMI Frankfurt Chapter, det första någonsin i Europa och det andra utanför USA. Han grundade också PMI München Chapter. Idag har dessa två närmare 3000 medlemmar.

Förra året avslutade Dr. Müller en studie som finansieras av PMI på ”The Enablers of Project Governance”. Närmare 5000 personer anmälde sig till ett PMI-webinar, som hölls i september 2016, för att ta del av hans forskningsresultat.

Dr. Müllers senaste studie i ”Balanced Leadership” är en global studie med åtta team världen över. Nyligen har de första rapporterna från den studien publicerats.

Vidare läsning

I September 2016 var det premiär för Dr. Ralf Müllers senaste bok “Governance and Governmentality for Projects: Enablers, Practices and Consequences”. Materialet baseras på cirka 20 års forskning. En engelsk beskrivning av innehållet i boken finns här.

[LÄNK TILL BOKEN ONLINE] https://www.routledge.com/Governance-and-Governmentality-for-Projects-Enablers-Practices-andConsequences/Muller/p/book/9781138926356

2016-10-11